Har ju följt Linn Strelins blogg ganska länge och förstått hur jobbigt hon har haft det under den tiden som hennes häst Putte behövde avlivas, men jag har väl trott att det har blivit bra med tiden och att man glömmer.

Men just nu saknar jag Blomme jättemycket och då var det ändå inte så länge sedan jag var hos honom, men det känns så tomt att veta att han inte kommer stå i sin box när jag går in i stallet, att det numera hänger en annan sadel på hans sadelhängare och att det inte är säkert om han kommer tillbaka. 

Sedan är det ändå stor skillnad, Linns Putte behövde avlivas och han var hennes häst som hon red nästan varje dag, B hade jag bara tre gånger i veckan och han är dessutom inte död, han lever och har det bra, men det känns jobbigt för mig att inte veta om han kommer tillbaka till Sverige eller om han stannar i England, jag vet inte om jag kommer våga fästa mig vid en annan häst eller om jag kommer vara alldeles för rädd för att behöva välja mellan B och hästen jag ska rida OM B kommer hem igen.. 

 

Samtidigt kommer jag inte kunna låta bli att älska denna hästen jag ska rida, han förtjänar kärlek, han är grymt söt och jag har alltid tyckt att det ser ut som en fräck ponny, , förhoppningsvis löser sig allt men just nu är jag minst sagt förvirrad. Och jag antar att det är för att jag fortfarande saknar Blomme jättemycket. :/